Livet börjar vid 20000!
När jag var yngre och körde landsvägsmotorcykel fanns det en tröja man kunde köpa med texten "Livet börjar vid 200". I det fallet syftade 200 på hastighet på MC. Att livet numer börjar vid 20000 syftar på distanslöpning. Första 19999 metrarna är ren transport, det börjar kännas att man sprungit en stund först efter 20k. Nåja, i dag gick löpningen bättre, släppte ner tempot en aning och sprang hem på 2 h 17 min vilket är 5 min långsammare än förra veckan då jag hade plågsamt ont. I dag blev jag bara trött i benen men ingen smärta. Det kan också bero på att jag hade klätt mig bättre. Svårt att veta... I alla fall är det bättre att ha för mycket kläder än för lite.
Sista timmen på löpningen snöade det. Rätt vackert med snöflingor som faller framför pannlampan. Faktiskt helt ok att springa i mörker bara man har bra lyse.
Dagens reflektion är att det var tur att jag började distansträningen i tid. Jag kommer att behöva vara mycket starkare än vad jag är nu. Förhoppningsvis ska det kännas som att det är först efter 40000 som det börjar hålla emot.